mardröm
Blä för mardrömmar. Under de senaste sju månaderna har jag drömt fler mardrömmar än i resten av mitt liv. Jag vet inte riktigt vad det kan bero på. Det började medsamma jag kom hem från Tunisien i mars. Då hade jag mardrömmar exakt varje dag ett tag. Jag kommer inte riktigt ihåg hur länge det var med åtminston(d)e en månad. Men även om det slutade att vara varje dag, så händer det ofta. Jobbigt ofta.
I natt skulle jag till exempel åka till Tunisien. Det brukar innebära att jag har spenderat mina allra sista ören på en flygbiljett och att vi ska få återse varandra efter månader. Otroligt jobbigt kan jag tillägga. Men ännu jobbigare är att jag då missade planet. Det hade inte lyft än, men jag kom väl för sent till incheckningen eller nåt. Fy fan vad jobbigt det var. Man har gått och längtat och så ska man få se varandra om bara några få timmar, och så missar jag planet. Det första jag gjorde var ju såklart att ringa storgråtande till honom och säga att jag inte skulle komma. Fatta besvikelsen. Nej, det tror jag inte ni gör, för jag tror inte många fattar hur jobbigt det här är...
En liten puss skulle inte sitta helt fel =P
